Alnarp Clean Water
Under våren 2016 så bytte vi ut vårt avloppssystem mot ett nytt. I Gnesta kommun genomgår alla hushåll nu en avloppsrevision. Alla avlopp kontrolleras och döms ut om de inte håller måtten. Vår infiltration var över 20 år så vi visste direkt att den skulle dömas ut. Därför anmälde vi direkt att vi skulle bygga ett nytt system. Så sparade vi i alla fall avgiften för den kontrollen!
Svårt att välja bland alla varianter som finns. Vi valde bort infiltration för att kunna hålla oss på vår egen tomt.
Till slut så beslutade vi oss att satsa det avloppssystem som kändes mest riktigt för oss och för en hållbar framtid. Att låta det naturliga ingå i vårt liv i denna aspekt som i så mycket annat.
Ett system utan tillförande av kemikalier där det biologiska är det verksamma, där reningen sköts med hjälp av växter.
http://www.alnarpcleanwater.se/ Alnarp Clean Water system blev det vi satsade på!
Förberedelserna startade redan i höstas. Vi var ju tvugna att dra om själva avloppsrören från huset. Gräva, gräva och gräva och det vet ni ju vid det här laget vem det är som gräver i den här familjen!
Jag grävde och grävde, ända tills vi stötte på berg!!!
Vi började att bearbeta berget med en bergborr, Larsen fick jobba här!!
Till slut gav bergborren upp. Vi beställde snigeldynamit och proppade i borrade hål och det spräckte berget, men det var ett riktigt styvt jobb att få loss bitarna. De satt verkligen i spänn. Så vad gör man då när man bor bredvid en gammal järngruva, jo man gör som man gjorde förr.
Ved , ved och mera ved. Tur man har en välfylld vedbod! Och så eldade vi hett och länge under plåtar. Vi idkade alltså sk.tillmakning, samma metod som man använde innan dynamitens tidevarv för att bryta järnmalm vid bla. Skottvångs Gruva. Och det funkade!! Det funkade till och med fantastiskt bra. På 3-4 riktiga brasor och en massa jobb med slägga och spett för att slå loss det skörbrända berget så var vi nere 50 cm.
Och så kunde vi gräva vidare!
Här är det grävt genom gångar och rabatter fram till platsen där vi tänkte gräva ner reningsverket våren 2016.
Rören lades och det mesta fylldes igen under hösten 2015. Tilläggas kan att jag hade redigt jobbigt innan kroppen 'satte' sig igen!
I mitten av april kom så Avlabröderna på besök igen med sin grävmaskin, för den här gropen den tänkte inte jag gräva!
Det gick jättebra att gräva till att börja med, men klong så gick skopan i berg. Och så blev det till att köra tillmakning igen! Kurt han skakade på huvudet och trodde att det var kört men tillmakningen fungerade den här gången också!
Det gick nog i en halv kubik med ved och så eldades det under plåtar så gengasen brann!
Och med hjälp av slägga och spett så bröts berget bort.
Här kommer leveransen med alla cisterner.
Här står Pro-ACT till vänster, Inter-ACT bakom och Re-ACT till höger. Återfyllt till en del. Bara resten kvar.......
Här planteras det!
Nu mot slutet av April så är det kopplat, klart och pumparna är i gång. Nu väntar återställning av området runt omkring och det får ta den tid det tar för det är ju så mycket annat också som behöver vår tid. Vi återkommer med grönskande bilder så småningom.
Nedan följer ett reportage från Östra Sörmlandsposten om vårt nya avloppsystem
“Den positiva lokaltidningen”
Nyängsvägen 53L • 619 34 Trosa
Tel: 0156-198 00 • Epost: [email protected]
Följ oss på Twitter och Facebook
Vacker vattenrening i Laxne
Vacker vattenrening i Laxne
Avloppsinventering. Bara ordet kan orsaka huvudvärk och ge sömnsvårigheter åt den som har ett enskilt avlopp som börjar bli lite för gammalt. Det är dyrt att byta reningsanläggning och ofta blir tomten förstörd när en stor grävskopa rullar in. Kanske går det inte ens att komma in med maskiner och vad gör man då?
Familjen Andersson utanför Laxne beslöt sig för att göra något fint av ett problem. Det gick inte att ansluta sig till det kommunala Va-nätet och att låta en grävskopa rasera den fantastiska trädgården var otänkbart. Man beslöt sig för att gräva för hand och sen slå till på drömreningsverket från Alnarp Clear Water, det som Larsen hittat på nätet av en slump, redan 2004.
Att anlägga en enskild avloppsanläggning kräver tillstånd från kommunen. Eftersom just den här typen av bioreningsverk är ganska ny skickade Gnesta kommun ut en hel delegation för att inspektera. För att helgardera krävde man att 15 villkor skulle vara uppfyllda. Allt från snålspolande toaletter till serviceavtal med certifierad tekniker.
Nu är Larsen en teknisk person som hade hunnit sätta sig in i alla detaljer av bioreningsverket. Han hade lärt sig minst lika mycket som en servicetekniker, ansåg man på Alnarp Clear Water och certifierade Larsen till serviceman.
Så var det dags för själva anläggandet.
Agneta Andersson – minst i familjen men bäst på att gräva – satte i gång. Minst en meter ner skulle rören ligga.
– Jag kom inte ner i gropen, säger Larsen när jag tittar på honom.
Det blev en rak och fin vallgrav och mycket träningsvärk, gissar jag. Allt gick enligt planerna tills ett klippblock uppenbarade sig, mitt i vägen.
Nu fick äntligen Larsen rycka in och göra en jättebrasa på stenen. Han eldade på ordentligt och täckte med plåt.
– Tillmakningsmetoden, säger Larsen belåtet. Man behöver inte hälla på vatten. Morfologin i berget ändras och det spricker när det kallnar.
En sprucken jättesten, många kubikmeter jord och en massa stenkross senare var det dags för installation av själva reningsverket. Gropen till behållarna grävde Avlabröderna med sin minsta grävskopa (som är mycket liten).
Ett bioreningsverk som det från Alnarp Clear Water bygger på en princip som förekommer i naturen. Vatten renas i olika steg med hjälp av mikroorganismer och växter. Familjen Anderssons reningsverk består av tre behållare. I den första – ProACT – bryts slammet ner i stället för att avskiljas. Resterna går till mittenbehållaren – Inter-ACT. Här finns vattenväxter samt ett stort antal mikroorganismer som kommer med avloppsvattnet och växternas rötter.
Växterna rotar sig i s.k. bioblock, sammansatta spirorör med en stor effektiv yta. Mikroorganismerna får nu många trevliga ställen att föröka sig på. Vattnet syresätts med en luftpump för att göra miljön ännu gynnsammare för växter och nyttiga encelliga organismer.
Sist i raden är behållare 3 – fosforfällan ReACT – som ska ge den ultimata reningen. Här leds vattnet genom en säck med kalkrikt material där fosfor fångas upp av granuler.
– Polonitekalk, säger Larsen. Tar död på bakterier och medicinrester.
Så småningom blir kalken mättad och ska bytas ut. Många bioreningsverk kräver en hel del handfast arbete för att fungera optimalt men här ska växter och mikroorganismer göra jobbet.
Det finns bara två rörliga delar: en vattenpump och en luftpump. Systemet ska fungera i alla väder, även vintertid då det kan bildas en isskorpa längst upp medan mikroorganismerna fortsätter under ytan. En elbox med en mikrodator övervakar att systemet fungerar.
– De är små nu men det kommer att se helt annorlunda ut när de har vuxit upp. Larsen pekar på växterna i mellanbassängen.
Här finns svärdslilja, kaveldun, gröe och säv. Ett vackert plank separerar dammen från de två övriga behållarna. Det här är inte ett avlopp som göms undan. Vi befinner oss trots allt i en visningsträdgård!
– Vår ambition är att bygga en trädgårdsanläggning runt omkring och göra kommunens snyggaste avlopp!
By Kerstin Pettersson| 2016-06-12T13:02:48+00:00 juni 2016|Hembygden, Miljö|
Det tar sig! Här har växterna tagit ordentlig fart. Dagens datum 3 augusti 2016 har växtmassan ökat betydligt, men det kommer att växa ännu mer.
20170310 Allt har fungerat och varit i drift i snart ett år. Under den torra sommaren kunde vi använda det renade vattnet i RE-Act delen till att vattna våra blomsterrabatter. Det känns så himla bra att dusch och avloppsvatten används ytterligare en gång. Men vi använder det bara på blommor och perennrabatter. Det känns bäst så.
Här en bild från slutet av februari 2017. Här kan man se att Svärdsliljan faktiskt inte frusit ner helt. Vi har visserligen haft en ganska mild vinter, men det har i alla fall varit tillfällen med under -15 grader. Fantastiskt! Vi kommer att rensa av växterna först till våren. Det måste ju vara bättre att växterna får isolera bädden lite tills det blir varmare.